Då har Riksbanken sänkt reporäntan till rekordlåg nivå, 0,5%. Allt för att stimulera företag och invånare att börja investera. Men hur sätts räntan. Jo, det är en komplicerad åtgärd som kräver mycket analys. Här kommer ett utdrag från Riksbankens hemsida.
"Att ett gediget arbete ligger bakom beslutet om reporäntan förstår nog de flesta. Men hur går det egentligen till och vilka är med i processen?
Målet för penningpolitiken är att upprätthålla ett fast penningvärde, vilket enligt Riksbankens tolkning innebär att inflationen ska vara låg och stabil. För att uppnå detta genomförs en rad olika penningpolitiska beslut. Processen bakom varje rapport om reporäntan och den framtida räntebanan tar ungefär sex veckor.
Arbetet börjar med en diskussion om olika risker och utvecklingsvägar för ekonomin. Ett femtiotal personer från avdelningen för penningpolitik, APP, och andra avdelningar som till exempel avdelningen för finansiell stabilitet deltar i arbetet. Redan i detta skede finns medlemmar ur direktionen med. Direktionen är de sex personer med riksbankschef Stefan Ingves i spetsen som till slut fattar beslutet om nivån på reporäntan. Efter diskussionerna om risker och ekonomins utveckling följer ett antal möten där tjänstemän presenterar information och ny statistik. På ett så kallat nulägesmöte får man en uppdaterad bild av prognosen för BNP, siffror för handeln, arbetsmarknaden och konsumentprisindex för Sverige.
Jesper Hansson som är biträdande avdelningschef på APP och den som ansvarar för den penningpolitiska rapporten, poängterar att de här mötena är diskussionsmöten där alla har möjlighet att ställa frågor.
– Vi tar bland annat upp läget i konjunkturen, både i Sverige och i omvärlden. När det gäller omvärlden är fokus på USA och euroområdet. Hur ser det ut på aktiemarknaden? Vilka förväntningar har olika aktörer på reporäntans utveckling? Andra områden som vi diskuterar är valutor och råvarupriser, berättar Jesper Hansson.
Rapporten tar form
Parallellt med de olika mötena börjar texten till den penningpolitiska rapporten att ta form. Den består av tre kapitel och fördjupningar. Varje kapitel har en eller två skribenter. Skribenterna får synpunkter på sina texter från flera håll, bland annat från de ansvariga cheferna på APP, direktionen och klarspråksgranskare.
Med hjälp av ett modellverktyg som heter Ramses skapas sedan en makroprognos för tre år framåt. Prognosen gäller BNP, ränta, inflation, växelkurs och antalet arbetade timmar. Modellen utvecklas hela tiden och ett pågående forskningsprojekt försöker anpassa modellen så att den kan ta hänsyn till arbetsmarknadens svängningar och hur de finansiella marknaderna fungerar.
Detaljerna i prognosen mejslas ut
– Vi tar fram en detaljerad prognos för vad Riksbanken tror om Sveriges ekonomi i framtiden, säger Christina Nyman, chef för prognosenheten på APP.
Processen fortsätter sedan med möten i två dagar med penningpolitisk beredning. Deltagarna är många och ibland finns inte en stol ledig i lokalen. Dagarna ägnas åt ny statistik, den internationella prognosen, fördjupningar inom aktuella områden och prognosen för Sveriges ekonomi. Direktionen ställer detaljerade frågor till de experter som finns på plats.
Stefan Laséen arbetar på modellenheten på APP.– Vårt arbete går ut på att ge direktionen ett så bra beslutsunderlag som möjligt. Det är en delad uppgift mellan oss som jobbar på modellenheten och prognosenheten, berättar Stefan Laséen.
Så här långt i processen kan direktionens ledamöter fortfarande beställa nya scenarier av tjänstemännen. Men nu börjar det bli dags för ledamöterna i direktionen att ge sin personliga syn på prognoserna och därefter börja diskutera sig fram till en räntebana med möjliga alternativa scenarier.
Reporäntan bestäms
Ett första utkast till den penningpolitiska rapporten skrivs nu i nära samarbete med direktionen. Efter det hålls flera direktionsmöten om prognosen och texterna. Sedan är det då dags för det formella penningpolitiska mötet.
– Efter nya diskussioner om det ekonomiska läget redovisar nu var och en i direktionen hur de tycker att penningpolitiken ska se ut. Mot slutet av mötet röstar man om vilken nivå man tycker att reporäntan ska ligga på. Man röstar även om den framtida räntebanan, berättar Jesper Hansson.
Det sista med att färdigställa rapporten och pressmeddelandet som ska gå ut fortsätter nu. På informationssekretariatet förbereder man sig för att kommunicera och informera, både internt och externt, om det penningpolitiska beslutet. Bland annat genomför presstjänsten ett filmat genrep med dem som ska vara med på morgondagens presskonferens, Stefan Ingves, riksbankschef och Anders Vredin, chef för avdelningen för penningpolitik.
Dagen är inne
När klockan slår prick 9.30 publiceras pressmeddelandet och rapporten samt en rad andra efterföljande uppdateringar på Riksbankens webbplats. Klockan 9.45 informerar en av direktionens ledamöter och en representant från APP personalen om räntebeslutet. Därefter väntar den ofta välbesökta presskonferensen.
Efter några dagar kommer den tryckta versionen av rapporten ut på svenska och engelska. På APP pustar man nu ut ett litet slag, men vässar klorna inför den penningpolitiska uppföljningen som börjar fem veckor senare."
Målet för penningpolitiken är att upprätthålla ett fast penningvärde, vilket enligt Riksbankens tolkning innebär att inflationen ska vara låg och stabil. För att uppnå detta genomförs en rad olika penningpolitiska beslut. Processen bakom varje rapport om reporäntan och den framtida räntebanan tar ungefär sex veckor.
Arbetet börjar med en diskussion om olika risker och utvecklingsvägar för ekonomin. Ett femtiotal personer från avdelningen för penningpolitik, APP, och andra avdelningar som till exempel avdelningen för finansiell stabilitet deltar i arbetet. Redan i detta skede finns medlemmar ur direktionen med. Direktionen är de sex personer med riksbankschef Stefan Ingves i spetsen som till slut fattar beslutet om nivån på reporäntan. Efter diskussionerna om risker och ekonomins utveckling följer ett antal möten där tjänstemän presenterar information och ny statistik. På ett så kallat nulägesmöte får man en uppdaterad bild av prognosen för BNP, siffror för handeln, arbetsmarknaden och konsumentprisindex för Sverige.
Jesper Hansson som är biträdande avdelningschef på APP och den som ansvarar för den penningpolitiska rapporten, poängterar att de här mötena är diskussionsmöten där alla har möjlighet att ställa frågor.
– Vi tar bland annat upp läget i konjunkturen, både i Sverige och i omvärlden. När det gäller omvärlden är fokus på USA och euroområdet. Hur ser det ut på aktiemarknaden? Vilka förväntningar har olika aktörer på reporäntans utveckling? Andra områden som vi diskuterar är valutor och råvarupriser, berättar Jesper Hansson.
Rapporten tar form
Parallellt med de olika mötena börjar texten till den penningpolitiska rapporten att ta form. Den består av tre kapitel och fördjupningar. Varje kapitel har en eller två skribenter. Skribenterna får synpunkter på sina texter från flera håll, bland annat från de ansvariga cheferna på APP, direktionen och klarspråksgranskare.
Med hjälp av ett modellverktyg som heter Ramses skapas sedan en makroprognos för tre år framåt. Prognosen gäller BNP, ränta, inflation, växelkurs och antalet arbetade timmar. Modellen utvecklas hela tiden och ett pågående forskningsprojekt försöker anpassa modellen så att den kan ta hänsyn till arbetsmarknadens svängningar och hur de finansiella marknaderna fungerar.
Detaljerna i prognosen mejslas ut
– Vi tar fram en detaljerad prognos för vad Riksbanken tror om Sveriges ekonomi i framtiden, säger Christina Nyman, chef för prognosenheten på APP.
Processen fortsätter sedan med möten i två dagar med penningpolitisk beredning. Deltagarna är många och ibland finns inte en stol ledig i lokalen. Dagarna ägnas åt ny statistik, den internationella prognosen, fördjupningar inom aktuella områden och prognosen för Sveriges ekonomi. Direktionen ställer detaljerade frågor till de experter som finns på plats.
Stefan Laséen arbetar på modellenheten på APP.– Vårt arbete går ut på att ge direktionen ett så bra beslutsunderlag som möjligt. Det är en delad uppgift mellan oss som jobbar på modellenheten och prognosenheten, berättar Stefan Laséen.
Så här långt i processen kan direktionens ledamöter fortfarande beställa nya scenarier av tjänstemännen. Men nu börjar det bli dags för ledamöterna i direktionen att ge sin personliga syn på prognoserna och därefter börja diskutera sig fram till en räntebana med möjliga alternativa scenarier.
Reporäntan bestäms
Ett första utkast till den penningpolitiska rapporten skrivs nu i nära samarbete med direktionen. Efter det hålls flera direktionsmöten om prognosen och texterna. Sedan är det då dags för det formella penningpolitiska mötet.
– Efter nya diskussioner om det ekonomiska läget redovisar nu var och en i direktionen hur de tycker att penningpolitiken ska se ut. Mot slutet av mötet röstar man om vilken nivå man tycker att reporäntan ska ligga på. Man röstar även om den framtida räntebanan, berättar Jesper Hansson.
Det sista med att färdigställa rapporten och pressmeddelandet som ska gå ut fortsätter nu. På informationssekretariatet förbereder man sig för att kommunicera och informera, både internt och externt, om det penningpolitiska beslutet. Bland annat genomför presstjänsten ett filmat genrep med dem som ska vara med på morgondagens presskonferens, Stefan Ingves, riksbankschef och Anders Vredin, chef för avdelningen för penningpolitik.
Dagen är inne
När klockan slår prick 9.30 publiceras pressmeddelandet och rapporten samt en rad andra efterföljande uppdateringar på Riksbankens webbplats. Klockan 9.45 informerar en av direktionens ledamöter och en representant från APP personalen om räntebeslutet. Därefter väntar den ofta välbesökta presskonferensen.
Efter några dagar kommer den tryckta versionen av rapporten ut på svenska och engelska. På APP pustar man nu ut ett litet slag, men vässar klorna inför den penningpolitiska uppföljningen som börjar fem veckor senare."
Trevlig helg/Anders
